Rörmokare, eller VVS-montör som det kallas numera, är ett yrke som erbjuder varierande och sociala arbetsdagar. Man träffar dagligen flera kunder för att hjälpa dom med olika typer av installationer och reparationer av rör och ledningar. Det kan även gälla annan utrustning kring värme, vatten och sanitet, vilket också är vad VVS står för.

Kreativt och problemlösande yrke

Att vara rörmokare innebär också att man är tekniskt och kreativt lagd. Yrket har funnits länge men har moderniserats en hel dom senaste åren och det är inte sällan man möter oväntade problem som behöver snabba lösningar. I takt med att installationerna i hemmen har blivit moderna och mer tekniska krävs mer kunskap än förr och ingen dag är den andra lik. Ibland kontaktas man för akuta jobb, där bland annat stopp i avlopp och rörsystem och översvämningar är vanligt förekommande. I dom fall man blivit anlitad för att hjälpa till med till exempel en badrums- eller köksrenovering är det ofta ett arbete som håller på i flera veckor.

Vanliga arbetsuppgifter för en rörmokare:

• Dragning av rör i kök, badrum och tvättstuga
• Installation av badrumsrenovering, till exempel handfat, toalett och badkar
• Installation av vattenberedare
• Installation av värmepump
• Installation av andra värmesystem, så som solvärme, element eller elpanna
• Åtgärdar stopp och andra problem i avlopp eller andra rörsystem

Många blir egenföretagare

Det är inte ovanligt att den som utbildat sig till rörmokare startar eget företag. På så vis kan man styra sina dagar och vilka jobb man vill ta på sig helt själv. Efterfrågan är stor i princip överallt och oavsett om man vill vara anställd eller starta en egen firma så brukar man kunna ha fullt upp. Det enda man egentligen behöver för att starta eget inom branschen är en bil så att man kanta sig runt bland kunderna och en rejäl verktygslåda.

Hur mycket tjänar man?
Det finns möjligheter att tjäna bra inom den här branschen eftersom efterfrågan är så stor. Snittlönen för en VVS-montör ligger uppemot 30 000 kronor i månaden. Lönen kan variera en aning beroende på hur lång erfarenhet man har och var man bor. Precis som med andra yrken i hantverkarbranschen kan det också ha stor betydelse hur duktig man är och vilket rykte man har skaffat sig. Är man duktig och väldigt efterfrågad kan man i regel ta lite mer betalt än andra utan att förlora kunder.

Hur blir man rörmokare?

För att få kalla sig för certifierad rörmokare eller VVS-montör behöver man utbildning och för det finns några olika alternativ. Redan vid gymnasiet kan man utbilda sig på VVS- och fastighetsprogrammet som är en treårig utbildning där man varvar både teoretiskt lärande med mycket praktik. Efter studenten har man rätt att jobba som lärling, vilket man måste göra ett tag innan man kan ta ett yrkesprov och bli certifierad.

Det finns många fördelar med yrket, dels finns en stor efterfrågan, det är varierande och det finns goda möjligheter att tjäna bra. Nackdelen är att det innebär många obekväma arbetsställningar och kan på så vis vara fysiskt påfrestande. Det gäller att man är stark och gillar problemlösning för att man ska trivas med det här jobbet.

Det finns många anledningar till att göra en köksrenovering. En anledning är att det kan höja värdet på bostaden, en annan är att du kan optimera energiförbrukningen och höja säkerheten genom att byta vitvaror. Ytterligare en anledning är att det blir roligare att vistas i köket.

Det sistnämnda får en rad ringar på vattnet. När det är roligare att vara i köket tenderar vi att spendera mer tid med familj och vänner, skippa hämtmaten, äta mer frukt och grönt och hålla i bjudningar oftare.

En undersökning, som gjordes av en inredningstidning, visade just på dessa saker. Det var över 15 000 som medverkare, från flertalet olika länder. Ett av de länder som medverkade var Sverige.

Resultaten visade att svenskar i allmänhet lever lite hälsosammare efter en köksrenovering. Bland annat var det över 20 % som uppgav att de äter mer frukt och grönt efter renoveringen. Nästan hälften uppgav att de lagar mer mat hemma, medan ungefär en tredje sa att de äter mindre hämtmat.

Över hälften uppgav att de spenderar mer tid med familjen i köket efter renoveringen. Om det här leder till mer kvalitetstid med familjen totalt, så kan det ha mycket goda effekter på välmåendet. Studier pekar bland annat på följande:

• Människor som spenderar mer tid med familjen lever längre. Detta tack vare stärkta sociala band.
• Många människor påverkas att ha en mer hälsosam livsstil när de spenderar tid med familj och nära vänner.
• Att prata med familj och nära vänner kan minska stress.
• Barn kan få bättre självförtroende och självkänsla när de spenderar mycket tid med familjen.

Givetvis krävs ingen köksrenovering för att spendera mer tid med familjen. Samtidigt är det just det som är mönstret, och kanske är det en positiv bieffekt för er familj också.

Svenskar skiljer sig lite från sydeuropéer på det här sättet. I länder som Spanien, Frankrike och Italien använder man ofta köket just för matlagningen. I Sverige är det för många hemmets viktigaste rum – och då inte bara för matlagning, utan även för att umgås i.

Sverige placerade sig ungefär i mitten av de undersökta länderna, när de fick frågan om hur ofta de lagade mat hemma. Över 60 procent av svenskarna för köksrenovering uppgav att de lagade mat hemma varje dag. En femtedel lagar mat fem till sex dagar i veckan och 12 procent tre till fyra dagar i veckan. Enbart två procent av de tillfrågade i undersökningen uppgav att de lagade mat hemma en till två dagar i veckan.

Något som svenskarna stack ut lite på, var summorna som de tillfrågade lägger på sin köksrenovering. Det är nästan var femte svensk som lägger över en kvarts miljon på sin köksrenovering. En av tjugo svenskar lägger över en halv miljon. Det vanligaste är dock att man lägger mellan 100 001 och 250 000 kronor – ett intervall som 35 % av de tillfrågade uppgav att de befann sig i. Därefter hittar vi intervallet 50 001 till 100 000 kronor, som en fjärdedel av svenskarna lägger på sin köksrenovering.

När man planerar en begravning för en anhörig som avlidit behöver man ganska tidigt i processen fatta ett beslut kring om ceremonin ska utföras med en kista eller en urna. Har personen som avlidit inte lämnat några specifika önskemål efter sig är det anhörigas beslut att fatta. Hos en begravningsbyrå får man stöd och råd i frågan och dessutom bra information kring dom olika alternativen.

Fundera över ceremonin och den avlidnes önskemål

När man planerar en begravning är det mycket att tänka på och en annan viktig detalj som kan avgöra frågan om man ska välja kista eller urna till ceremonin är var den ska hållas. Med en kista är man begränsad vad gäller plats, medans man med en urna kan befinna sig i stort sett vart som helst. Vet man med sig att den avlidne hade en särskild plats någonstans i naturen där han eller hon gillade att vistas kanske det är en bra plats att hålla ceremonin på. Detta innebär dock att man måste välja en borgerlig begravning.

Känner man att man har många frågetecken att räta ut kring detta kan en begravningsbyrå vara till bra hjälp. Kanske kommer man fram till att en traditionell ceremoni är det bästa men även då behöver valet göras.

Viktigt med kista för vissa religioner

Tidigare var det vanligt med jordbegravning i Sverige, det vill säga att kroppen begravs som den är tillsammans med kistan. I många religioner är det fortfarande så och att ha en kista vid ceremonin är då det enda alternativet för en begravningsbyrå göteborg. Även om den avlidne tillhör en annan religion kan man vända sig till en begravningsbyrå för att få hjälp med både planeringen och genomförandet. Dom flesta byråer är väl insatta i olika religioners ritualer och ceremonier i samband med dödsfall och kan bistå med bra hjälp med alltifrån val av kista till utformning och planering av det sista avskedet.

Dom flesta svenskar vill bli kremerade

Idag väljer dom flesta svenskar att bli kremerade istället för jordbegravda. Det är också det vanligaste alternativet även när den avlidne inte hunnit lämna efter sig några specifika önskemål. Däremot väljer vissa att ha kista vid ceremonin för att sedan kremera kroppen men det går alltså bra att kremera även innan ceremonin.

Väljer man det senare alternativet behöver man bara köpa en kremeringskista och man kan på så vis komma undan billigare. Finns det dåligt med tillgångar i dödsboet kan det vara ett bra alternativ – och avskedet kan bli minst lika fint och personligt ändå. Oavsett val hjälper den begravningsbyrå man valt till med allt det praktiska så att allt blir som man önskar.